Vem firar vi egentligen nu till jul? Jag tror nog att det är okänt för många svenskar och kanske särskilt för barnen. Gemenskap skulle nog många säga och kärlek och omsorg om varandra. Tomten och presenter skulle de små säga. Julen är full av förväntan och redan i november börjar affärerna sin pulserande reklam.
Jag var ute och sökte efter lite julklappar häromdagen och frapperades av avsaknaden av kristna symboler. Det var svårt att hitta vykort med bibliska motiv. Men det är väl ändå Jesus som vi firar.
Jag minns en jul då ett av barnbarnen som precis hade lärt sig att tala kommenterade; ”I dag skall vi fira Jesu födelsedag. Vad snäll han är som ger oss alla presenter”.
Julen är en av de viktigaste kristna högtiderna. Det är då som detta märkliga mirakel sker. Gud blir människa och det kommer snart att fullbordas det som är förutsagt redan i tidernas begynnelse; ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen” 1 Mosebok 3:15. Mörkrets makt skall krossas, döden besegras. Synden skall försonas och vägen till himlen skall öppnas.
Nu verkar det som om julen är alla religioners högtid, att det inte längre är viktigt att bevara julen ens som ett kristet kulturarv. När man ser på hur andra religionsutövare, t ex de som praktiserar islam och hinduism hur de håller sina högtider högt och inte ändrar dess innehåll efter hur vinden blåser i samhället. Merry Christmas har bytt namn till Happy Holliday.
Det kristna budskapet under julen är viktigt och därför är det också viktigt att prioritera gudstjänsten och firandet av honom som kommit för att ge oss tillbaka den förlorade Gudsrelationen, själva meningen med livet.
Ett ord som nu är på tapeten är ordet: Existentiell hälsa. Vad man lägger i begreppet kan variera, men man är överens om en sak, människan behöver känna till mening med livet. Hon behöver något större än sig själv, hon behöver sammanhang.
Hur underbart har inte Gud ordnat detta? Han har genom Jesus upprättat den relation som varje människa egentligen längtar efter utan att alltid kunna sätta ord på det. Tomheten på insidan som inte kan fyllas av det materiella. Längtan efter att betyda något, att ha en plats i den här världen som är viktig inte bara för henne själv men också för andra. Medvetenheten om själens hunger och längtan, fruktan inför döden och bristen på svar på alla existentiella frågor: varifrån kommer vi, vad gör vi här och vad händer efter döden?
Bibeln ger tydliga svar på dessa frågor. Det finns en plan sedan tidens begynnelse. Gud Fadern berättar om den planen genom profetiska ord, förutsägelser. Över 700 år innan Jesus föddes in i den här världen lovade Gud att en ung kvinna skulle bli havande, en jungfru. (Jes. 7:14)( Mika 5:2) Det skulle bli ett tecken för mänskligheten.
Jungfrufödelsen är avgörande för vår frälsning. Jesus är offerlammet, det fullkomliga offerlammet som kan försona all världens synd. Hela mänsklighetens synd. Det lammet måste vara utan fel och brist. En människa utan synd måste födas in i den här världen. En människa som skall kunna representera hela mänskligheten. Synden kom in genom Adam och påverkade alla. Genom Jesus kommer nåd och förlåtelsen att ges till alla. Paulus uttrycker det så här i Rom 5;18. ”Alltså liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv”.
Eftersom bibelkunskapen sjunkit undan i mångas liv och barnen i skolan inte får fira de kristna högtiderna i sin fullhet, så känner man inte igen de profetiska Orden, Guds eviga löften. Det var just Orden från Gud som gjorde att Josef ändrade sig när det gällde Maria. Han trodde henne inte först då hon berättade att hon blivit havande på ett övernaturligt sätt. Att en ängel besökt henne och berättat att nu var tiden inne för Messias, Guds son att födas in i den har världen.
I en dröm talar en ängel till Josef och hänvisar just till orden i Jesaja 4:14. Omedelbart förstår Josef att Maria talat sanning. Han var en man både med god kunskap i Ordet och en stor portion kärlek till Gud och till sin trolovade.
Människor behöver något hållbart i livet, något som består även i de svåraste situationerna i livet. Gud säger till oss att I Jesus har vi ett ankare som inte är fäst i den här världen och dess förgänglighet utan i själva himmelen.
Jag läste på olika sajter om hur man förhöll sig till just den existentiella hälsan. Det var mestadels bedrövligt, ytligt och undanglidande från de verkliga frågorna.
Mitt upprop till alla präster, predikanter, förkunnare och alla ni andra som älskar Jesus:
Skäms inte för evangelium, skäms inte för Guds löften och förutsägelser. Bibelns budskap är inte otydligt och luddigt.
Det profetiska ljuset lyser i mörkret, fördjupa dig i Ordet under julhelgen. Ta fram dina understrykningspennor och kolla. Jämför mellan Gamla och nya testamentet. Ännu är inte alla profetiska Ord uppfyllda men vi närmas oss slutet och då närmar vi oss också födelsen av en ny värld och Jesus tillkommelse.
”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i alla hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. 2 Petrus brev 1:19.
God Jul på er alla.