Jag har alltid varit förespråkare för yttrandefrihet. Utan den fungerar inte en demokrati, för där skall ju åsikter och tankar brytas. Med demokrati följer också ett ansvar att sätta sig in i olika samhällsfrågor då ens egen röst faktiskt är viktig.
Demokrati handlar ju inte bara om den enskilda personen eller den egna grupptillhörigheten utan alla medborgare i hela landet. En omsorg om alla, oavsett om man gillar deras åsikter eller inte.
Vi har alla rätt att ha en politiskt åsikt och och även arbeta för och påverka andra utifrån den syn man har på hur samhället skall ledas och fungera.
Religionsfrihet är en självklar mänsklig rättighet, och även rätten att byta religion utan att bli förföljd och utstött. Förtryck i alla former måste bekämpas utan våld.
Med yttrandefrihet följer också ansvar att inte kränka och skada andra.
Saker som människor håller heliga skall vi vara särkilt rädda om, oavsett vilken religion som de tillhör.
Jag har tänkt mycket på det som hänt i den muslimska världen efter karikatyrerna i Frankrike.
All den upprördhet och sorg som många har känt, muslimer som känner sig kränkta, och då menar jag inte terrorister och andra grupper som vill använda våld för att visa sin makt över andra.
Går det att förena yttrandefrihet med omsorg och hänsyn till andra. jag tror absolut att det går. Vi behöver själva känna var gränsen går där vi trampar in på ett område som sårar andra. det är inte lätt men vi behöver be och arbeta åt det hållet.
Själv tror jag som kristen att jag kan presentera Jesus i alla kulturer, alla religioner utan att trampa på och förnedra det som människor tror på.
”Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid förberedda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. Men låt det ske ödmjukt och med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om er goda livsföring i Kristus får skämmas för sitt förtal. 1 Petrus 3:15-16.
Minns en gång då jag predikade i ett stort sammanhang i ett av våra Nordiska länder.
Jag hade öppnat mitt hjärta, delat det som var viktigt och berörde hela mitt liv, det som för mig var heligt och dyrbart. Under kvällen skulle jag också predika, men först skulle en s.k. ”standupkomiker” träda fram.
Hon skojade om min predikan och plötsligt kändes allt billigt och smutsigt. jag kände att jag ville resa mig upp och åka hem, vilket jag inte gjorde. Men inom mig kände jag mig kränkt och ledsen. Kan inte glömma den känslan.
Här kommer ett härligt ord ur Bibeln:
Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i inbördes hedersbevisning. Romarbrevet 12:9-10.