När vi strävar efter ett hållbart ledarskap i församlingen kan vi titta på Mose. Han ger vägledning och hjälp för ledare idag. Mose gick aldrig ur sin ledarfunktion. Även om han vid ett tillfälle förlorade sitt tålamod är han ett underbart exempel på ledarskap. Han fortsatte att vara trogen Gud i de mest utsatta och svåra omständigheter, och i slutet av sitt liv såg han till att folkets framtid var tryggad.

030-moses-food-water_600_450_Webb

Moses var kallad att leda ett stort folk, men var inte särskilt medgörlig när Gud kallade honom. Efter ett misslyckat försök att ta ett självpåtaget ledarskap och hjälpa folket, var han i landsflykt sedan många år och hade funnit sig tillrätta med ett enkelt liv som herde. När Gud kallade honom och uppenbarade sig i en buske som brann så försökte han på olika sätt att slippa undan. Med hjälp från brodern Aron började vandringen, först till Egypten för att konfrontera Farao och sedan genom öknen och slutligen till målet: Landet som flyter av mjölk och honung, löfteslandet. Tyvärr slutade hans resa i öknen, eftersom folket i sitt uppror trotsade Gud och den ledare som Gud givit dem. Mose förlorade tålamodet och slog på klippan som han var kallad att tala till: Klippan Jesus. Mose dog i öknen, och fick enbart se landet från en upphöjd plats, men kom själv aldrig dit in.

En stor arbetsbörda
Redan från början av vandringen i öknen var Moses arbetsbörda alldeles för stor. Ett folk som var över miljonen skulle lära sig att lyda och älska Gud, bli beroende av honom, lämna sedvänjor från sin tid i Egypten, börja lita på Gud inom livets alla områden. De skulle också fira gudstjänst på det sätt som Gud själv förelade dem. Ett tabernakel skulle upprättas, prästtjänsten insättas, lagen och regler för samlevnad implementeras.
Vid en hastig översyn verkade ledarskapet omöjligt att bära. Men Mose lärde sig i relationen med Gud, att i varje utmaning, varje uppror, varje problem att gå inför Guds ansikte, att alltid söka Gud och hans vägledning. Mose visste i djupet av sitt hjärta att
han inte kunde göra någonting utan Gud.

Ett råd som fick fler att tjäna
En ledare måste lära sig att delegera, men fortsätta att behålla ansvaret för uppgiften som de fått av Gud. Mose arbetade från morgon till kväll. Folket kom till honom hela tiden. Moses svärfar kommer med ett Gudsinspirerat råd. ”Både du och folket som är hos dig blir uttröttade. Den här uppgiften är alldeles för tung för dig, och du kan inte klara av den ensam.” (2 Mos18:17-24) Moses svärfar visste att Gud hade gett honom uppgiften, men att han behövde hjälp av andra för att kunna genomföra den. Här kommer delegeringen in med fortsatt ansvar i ledaruppgiften: ”…varje viktigt ärende skall hänskjutas till dig…” men de som utvalts till att vara föreståndare för folket skall döma i enklare mål. ”Så skall du göra din börda lättare, genom att de bär den tillsammans med dig.” Bördan fördelades på olika sätt efter var och ens förmåga. Några fick ansvar för hundra, andra för femtio och andra för tio personer.

Att vara en ledare i Guds församling är inte som vilket arbete som helst. Arbetet kan enbart göras i relationen med Gud och de som man delegerar till måste ha de kvaliteter som utmärker ett andligt liv med Gud, som till exempel att de fruktar Gud, är pålitliga och hatar orätt vinning.

När trötthet tar över
Gång på gång knotade och knorrade folket mot Mose. Var det inte efter vatten så var det efter mat. Uppror mot Mose kom från hans närmaste medarbetare, från mindre grupper, men även från stora delar av folket. Vid ett tillfälle blir Mose så trött på allt att han ber att Gud skall döda honom. ”Jag orkar inte bära hela detta folk, det är för tungt för mig. Om det är så här du vill handla mot mig döda mig då genast, om jag funnit nåd inför dina ögon och låt mig slippa se detta elände.”(4 Mose 11:14-17) Då talar Gud ännu en gång om delegering. Men det är viktigt att den smörjelse som finns över Mose att leda folket också kommer över dem som hjälper honom. Det är svårt att delegera om det inte finns enhet i arbetet. Gud själv smörjer Moses medarbetare, som i det här fallet är 70 stycken, med kraft att bära bördan med Mose. Han får inte bönesvar på det sätt han bett om; att slippa undan. Har Gud gett en kallelse att arbeta i Guds rike som ledare så är inte bönesvaret att gå undan och slippa ansvaret, utan att man får hjälp genom andra att genomföra arbetet och uppdraget.

Att slå på klippan
Under hela sin tjänst utmärkte sig Mose med sitt tålamod och sin kärlek till Gud.
Men utmaningarna och trycket var hårt. Vid Merbas vatten så tvistade folket på nytt, utmanade Gud och knorrade och knotade. Då reagerade Mose på ett sätt som inte behagade Gud. Tyvärr händer det bland ledare också i dag. Man kommer i köttet. Tack och lov så lever vi inte under Gamla testamentets tid utan i det nya förbundet. Det finns nåd och förlåtelse. Om vi brister i visdom kan vi få den av Gud utan hårda ord och anklagelser. Men för Mose, som var lagens man så slutande hans resa här.
Gud säger i 4 Mos 20:12: ”Men Herren sade till Mose och Aron: ”Eftersom ni inte litade på mig och höll mig helig inför Israels barns ögon, därför skall ni inte få föra denna församling in i det land som jag har givit dem.” Många fina ledarförmågor förstörs på grund av för mycket knot och knorr, kritik och missnöje i församlingen. En ledares uppgift är att alltid hålla Gud helig inför folket. En ledare behöver vakta på sitt hjärta och sin tunga varje dag för att kunna hålla en hög standard och visa vägen för folket, hur man litar på Gud och lever ett heligt och helgat liv. En ledare är ett exempel. Paulus i Nya testamentet säger: ”Följ mig som jag följer Jesus.”

Att veta sin plats och funktion
009-moses-amalekites_600_450_WebbI en församling finns ledarskap på olika nivåer och i olika funktioner. Viss typ av ledarskap är väldigt synligt för folket medan andra funktioner inte syns så tydligt. Det är viktigt för alla ledare i de olika leden att erkänna och förstå hur dessa funktioner sitter ihop och är beroende av vandra. I 2 Mos 17:8-16 får vi ett tydligt och väldigt bra illustrerat exempel. Folket blir utsatt för attack från amalekiterna och Mose behöver sända ut Josua och en stor grupp krigare som ska strida mot dem. Själv ska han ställa sig högt upp på höjden med sin stav och stå inför Gud i bön under hela striden.
Så länge Mose höll upp sin hand så hade Israel övertaget, men när han lät handen sjunka så fick Amalek övertaget. Josua visste att han var beroende av Gud i sin tjänst, men han var också beroende av att Mose gjorde sin tjänst. En ledare behöver förstå och se helheten; hur olika funktioner och delegerade funktioner fungerar i relation till varandra. Aron och Hur ser att Moses händer behöver stödjas och de kommer omedelbart till hjälp. De ser att segern inte handlar enbart om hur bra Josua strider utan också om Mose orkar hålla upp sin hand och stav och bekänna att det är Herren som ger segern och all kraft kommer från honom. De såg till att Moses händer hölls stadiga ändå tills solen gick ner. Vilken kärlek, vilken medvetenhet om en andlig verklighet. När segern var vunnen var det inte Mose, Josua eller Aron och Hur som fick äran utan Gud. Mose bygger ett altare åt Gud och ger det namnet: Herren mitt segerbaner.

Många behövs
Många behövs på olika sätt och i olika funktioner. En ledares kallelse bestäms inte av folkets krav eller av omständigheterna utan av Gud själv. Mose gick aldrig ur sitt ledarskap även om han tappade tålamodet. Han såg till att folkets framtid var tryggade genom att avskilja en ledare som på samma sätt som han själv sökte Guds ansikte vid
uppenbarelsetältet för att få hjälp och ledning från Gud. I Nya testamentet ser man också exempel på delegering då lärjungarnas antal ökade och det blev knot och knorr bland änkorna. Då delegerar lärjungarna på liknade sätt som Gud gav inspiration till Mose: ”Utvälj medarbetare som har gott anseende och är uppfyllda med Ande och vishet, de skall göra tjänst vid borden.” (Apg 6:2-4)Det är inte vem som helst som man kan sända till oroshärdar av missnöje och uppror i församlingen. Själva vet apostlarna att det uppdrag som de har fått av Gud, att förvalta ordet och bedja, inte kan läggas åt sidan. De sprang inte ner till borden och försökte lösa problemet utan höll sig inom det område som de fått uppdraget från Gud. Däremot såg de till att problemet löstes. För att ledarskap ska fungera så måste många vara villiga att tjäna i olika funktioner och på olika sätt. Det är Gud som gett ledarskapet smörjelse för uppgiften, men varje ledare behöver veta att uppdraget är alldeles för stort för att man skall klara av det ensam.

Ursprungs artikeln av Linda Bergling publicerades i Helande Löv 2012 Nr 3.